Mittiveckan
Nu är det onsdag denna sista kvällskiftvecka. ÅH JAG ÄR LESS! Fett less. Även om jag har haft turen att få jobba på en annan avdelning i princip 50% av tiden efter påsk och då största delen just senaste dagarna så har jag nog mindre lust än nånsin att dra på jobbet. Möjligtvis är det så att jag på grund av att jag inte har varit på min avdelning så mycket inte kommit åter till tempot, kommit in i svängen igen eller så är jag bara less. LESS! Då är det tur att man på kvällskiftet bara behöver jobba 6h om dan. Problem uppstår dock med mat eftersom jag är för tjock och dålig på att göra mat för att mina kvällskiftsmiddagar ska bli annat än skit. Måndags var det fyra hårdbröskivor, igår pasta och uppvärmda köttkakor och ikväll blire väl samma, antar jag...
Hoppas på en mysig helg och även en utvilande ledig 1:a maj.
Har blivit en massa anime på fritiden nu... kommer fasen ha sett det mesta snart.
Hoppas på en mysig helg och även en utvilande ledig 1:a maj.
Har blivit en massa anime på fritiden nu... kommer fasen ha sett det mesta snart.
Yes! Jag är bäst ändå...
Helvetesveckan är avklarad och det blev inte så mycket övertid som jag först trott, landade på cirka 13h. Ingen höjdare att lägga sig kl 19 på onsdagen och kliva upp 0110. Då är det sjuukt skönt att taxin står och väntar utanför dörren. Tur också att jag lyckades se det hela som en utmaning istället för bara en dryg natt, en massa bananer och äpplen hjälpte ju också.
Väääääldigt slapp fredag blev det. Back to school på nå vis. Var på jobb 08 och efter några ointressanta föreläsningar som man ändå inte hörde nåt om så kunde jag fara hem kl 1030. Denna helgen kommer definitivt bli en lång en.
Vafan är grejen med spännbilderna?
Väääääldigt slapp fredag blev det. Back to school på nå vis. Var på jobb 08 och efter några ointressanta föreläsningar som man ändå inte hörde nåt om så kunde jag fara hem kl 1030. Denna helgen kommer definitivt bli en lång en.
Vafan är grejen med spännbilderna?
Helvetesveckan inleds...
Igår var det lördagsövertid på sex timmar, otroligt värt. Fick av någon anledning hjälpa till på varemottag och slippa stressa, gick sedan över till att samla pallar nån timme inna jag avslutade med en order sista halvtimmen, riktigt skönt när man kan jobba så och ha nära trehundra kronor i timmen.
På måndag inleds den fruktade helvetesveckan som kommer att innebära MINST 14h övertid på fyra dar, ungefär. Lagret har skaffat sig ett nytt hisschakt och hela lagret kommer att förrändrat runt detta, hela nedervåningen som varit småvareplock ska bli utgående torg och skit. Detta innebär att lagret måste stängas ner tidigare innan helgen och dessa veckor som vi befinner oss i nu är redan några av de mest stressade då det är redan nu som butikerna vi sänder varor till börjar styra upp inför påsk.
För mig kommer detta mest troligt innebära att jag jobbar 4h övertid måndag och tisdag och efter att slutat vanlig tid onsdag, gått hem och sovit så ska jag vara tillbaka på lagret senast 0230, torsdag natt. Det kommer att bli drygt men jag får iaf åka gratis taxi från dörren till jobben där på natten. Sedan på fredag så kommer jag att sitta i möten hela dan så det kanske ger en viss avslappning.
Onsdag är löningsdag! HJASKFH!" Väldigt viktig lön denna månad eftersom jag direkt efter att ha fått den måste ta mig till banken för att där skaffa mig ett utdrag som bevisar att mitt bankkonto innehåller nog med pengar för Japan. Sjuukt najs. Har snålat väldigt mycket senaste veckorna och måste hålla ut sista biten nu, måste vänta med att betala hyran också för att ha så mycket pengar på kontot som möjligt alltså. Hoppas på en feting till lön då jag fick ihop 48h övertid förra månaden.
Btiz bar är ju så jävla sämst alltså.
På måndag inleds den fruktade helvetesveckan som kommer att innebära MINST 14h övertid på fyra dar, ungefär. Lagret har skaffat sig ett nytt hisschakt och hela lagret kommer att förrändrat runt detta, hela nedervåningen som varit småvareplock ska bli utgående torg och skit. Detta innebär att lagret måste stängas ner tidigare innan helgen och dessa veckor som vi befinner oss i nu är redan några av de mest stressade då det är redan nu som butikerna vi sänder varor till börjar styra upp inför påsk.
För mig kommer detta mest troligt innebära att jag jobbar 4h övertid måndag och tisdag och efter att slutat vanlig tid onsdag, gått hem och sovit så ska jag vara tillbaka på lagret senast 0230, torsdag natt. Det kommer att bli drygt men jag får iaf åka gratis taxi från dörren till jobben där på natten. Sedan på fredag så kommer jag att sitta i möten hela dan så det kanske ger en viss avslappning.
Onsdag är löningsdag! HJASKFH!" Väldigt viktig lön denna månad eftersom jag direkt efter att ha fått den måste ta mig till banken för att där skaffa mig ett utdrag som bevisar att mitt bankkonto innehåller nog med pengar för Japan. Sjuukt najs. Har snålat väldigt mycket senaste veckorna och måste hålla ut sista biten nu, måste vänta med att betala hyran också för att ha så mycket pengar på kontot som möjligt alltså. Hoppas på en feting till lön då jag fick ihop 48h övertid förra månaden.
Btiz bar är ju så jävla sämst alltså.
Story so far....
Kom hit till Oslo i mitten av Juli 2006 och kunde trots total ovisshet kring vad som väntade mig samt en jävligt obekväm magkänsla ståksätta mig själv, rycka mig i kragen och efter en vecka hade jag fått jobb via en bemannningsfirma (orcus). När jag ser tillbaka på det känns det helt otroligt att jag bara kunde skita i allt vad starttid på morgonen och hur långt bort jobbet skulle ligga innebar, jag var väl helt enkelt nöjd med att jag utan några tidigare arbetserfarenheter lyckats skaffa mig ett jobb på vilket jag skulle tjäna 145 norska kronor timmen.
Lagerjobbet i Langhus, 30minuter med tåg från Oslo centralstation, innebar att jag var tvungen att stiga upp lite föra kl 05 var morgon i en vecka för att nästa vecka jobba nattskift 22-06 och veckan efter det kvällsskift 14-22 var nog det mest rövhålsaktiga jag gjort i hela mitt förbannade liv. En tjock, kort och otrevlig skiftledare med sin själsfrände och flickvän från Ö-vik som arbetsledare gjorde livet (som jag ser det nu) till bajs. Brödrene Dahls lager VVS-mojänger kan ju dra... (Nämnde jag förresten att varje gång jag inte hade tur och fick skjuts av de otrevliga svenskarna som jobbade där så var jag tvungen att gå 30minuter från tågstationen till lagret?)
Min räddande ängel var mina föräldrars vänners (P-O o Maggan) son Kristoffer, som jag fortfarande inte har träffat. Efter att ha haft kontakt med honom via sms ett par gånger så fick jag numret till chefen på det lager där han jobbade och jag kunde komma in för en intervju. Ett problem kvarstod dock: Jag var ju fortfarande anställd hos de infernaliska bröderna Dahl och jag kunde inte få något nytt jobb förrän chefen på det nya jobbet kontaktat BD. Alltså: jag kunde inte komma ur situationen utan att riskera allt. Om ny-chefen inte tyckte om vad han fick höra av gamm-sur-BD-Espen så skulle jag inte få något nytt jobb samt att gamm-sur-BD-Espen förmodligen sparkat mig för att söka nya jobb. Det var ett par dar där som var förbannat jobbiga men när jag väl fått jobbet kunde jag inte bry mig mindre om bemmaningsfirman Orcus gnäll när jag sa upp mig.
Jag gick från 3-skift hundra mil utanför stan till 2x dagsskift + 1x kvällskift (endast 6h!), dessutom erbjöd det nya jobbet flexitid vilket innebär att jag kan välja om jag ska börja allt mellan 06 till 08 på dagsskiftet och 14-15 på kvällskiftet.
Sedan dess har jag jobbat på JOH-system AS på Kalbakken (yes, samma ställe som galningen mördade sina tre systrar några månader sedan) och här är miljön och människorna mycket trevligare tack vare många anledningar:
Bättre lön
Bättre lön
Bättre arbetstider
Bättre lön
Självklart kan det ibland kännas motsträvigt att jobba på ackord men det är bara att ta det lugnare någon dag så återfår man orken.
Nu ska jag skryta lite (om jag inte redan har gjort det):
Fick vid julbordet veta att jag låg långt före alla andra nybörjare vad det gäller ackorden/snittkolliitimmen och detta har sedan dess tagit sig uttryck i att arbetsledarna behandlar mig väldigt bra, samt att jag tjänar mer. En snittarbetare på lagret (fast anställd) ligger på ca 150kolli/h och jag har de senaste veckorna haft ca 185. Blir ni inte stolta?! Jag är skitbra! Det finns faktiskt en konstruktiv del i att berätta detta; jag anser mig själv vara beviset på att det utan tvekan går att få ihop de pengar man behöver för att göra det man vill, om man bara reser till Oslo, HAH!
Nämen seriöst: Jag kommer vid nästa löning att ha dryga 100k NOK på kontot och det motsvarar i stora drag det språkskolan i Japan anser krävas för ett år i Tokyo, inklusive skolavgift och hyror. Allt detta betyder dock inte att jag leder ett kul liv för tillfället, tvärtemot, jag går igenom helvetet. Detta säger jag inte för att någon ska tycka synd om mig eller tycka att jag "ändå sköter mig bra" utan det är snarare ett konstaterande av vad jag och definitivt alla de andra här på Erling Skjalgssons gate 21 B 31 tycker är nödvändigt och rätt för oss.
Nu är det bara knappa tre månader slit kvar innan jag får återvända till Umeå och kosa mig. Det ska jag väl överleva?
Lagerjobbet i Langhus, 30minuter med tåg från Oslo centralstation, innebar att jag var tvungen att stiga upp lite föra kl 05 var morgon i en vecka för att nästa vecka jobba nattskift 22-06 och veckan efter det kvällsskift 14-22 var nog det mest rövhålsaktiga jag gjort i hela mitt förbannade liv. En tjock, kort och otrevlig skiftledare med sin själsfrände och flickvän från Ö-vik som arbetsledare gjorde livet (som jag ser det nu) till bajs. Brödrene Dahls lager VVS-mojänger kan ju dra... (Nämnde jag förresten att varje gång jag inte hade tur och fick skjuts av de otrevliga svenskarna som jobbade där så var jag tvungen att gå 30minuter från tågstationen till lagret?)
Min räddande ängel var mina föräldrars vänners (P-O o Maggan) son Kristoffer, som jag fortfarande inte har träffat. Efter att ha haft kontakt med honom via sms ett par gånger så fick jag numret till chefen på det lager där han jobbade och jag kunde komma in för en intervju. Ett problem kvarstod dock: Jag var ju fortfarande anställd hos de infernaliska bröderna Dahl och jag kunde inte få något nytt jobb förrän chefen på det nya jobbet kontaktat BD. Alltså: jag kunde inte komma ur situationen utan att riskera allt. Om ny-chefen inte tyckte om vad han fick höra av gamm-sur-BD-Espen så skulle jag inte få något nytt jobb samt att gamm-sur-BD-Espen förmodligen sparkat mig för att söka nya jobb. Det var ett par dar där som var förbannat jobbiga men när jag väl fått jobbet kunde jag inte bry mig mindre om bemmaningsfirman Orcus gnäll när jag sa upp mig.
Jag gick från 3-skift hundra mil utanför stan till 2x dagsskift + 1x kvällskift (endast 6h!), dessutom erbjöd det nya jobbet flexitid vilket innebär att jag kan välja om jag ska börja allt mellan 06 till 08 på dagsskiftet och 14-15 på kvällskiftet.
Sedan dess har jag jobbat på JOH-system AS på Kalbakken (yes, samma ställe som galningen mördade sina tre systrar några månader sedan) och här är miljön och människorna mycket trevligare tack vare många anledningar:
Bättre lön
Bättre lön
Bättre arbetstider
Bättre lön
Självklart kan det ibland kännas motsträvigt att jobba på ackord men det är bara att ta det lugnare någon dag så återfår man orken.
Nu ska jag skryta lite (om jag inte redan har gjort det):
Fick vid julbordet veta att jag låg långt före alla andra nybörjare vad det gäller ackorden/snittkolliitimmen och detta har sedan dess tagit sig uttryck i att arbetsledarna behandlar mig väldigt bra, samt att jag tjänar mer. En snittarbetare på lagret (fast anställd) ligger på ca 150kolli/h och jag har de senaste veckorna haft ca 185. Blir ni inte stolta?! Jag är skitbra! Det finns faktiskt en konstruktiv del i att berätta detta; jag anser mig själv vara beviset på att det utan tvekan går att få ihop de pengar man behöver för att göra det man vill, om man bara reser till Oslo, HAH!
Nämen seriöst: Jag kommer vid nästa löning att ha dryga 100k NOK på kontot och det motsvarar i stora drag det språkskolan i Japan anser krävas för ett år i Tokyo, inklusive skolavgift och hyror. Allt detta betyder dock inte att jag leder ett kul liv för tillfället, tvärtemot, jag går igenom helvetet. Detta säger jag inte för att någon ska tycka synd om mig eller tycka att jag "ändå sköter mig bra" utan det är snarare ett konstaterande av vad jag och definitivt alla de andra här på Erling Skjalgssons gate 21 B 31 tycker är nödvändigt och rätt för oss.
Nu är det bara knappa tre månader slit kvar innan jag får återvända till Umeå och kosa mig. Det ska jag väl överleva?